När Jag En Liten Flicka Var/ I Gamla Dar,/ Sa Jag Till Min Kära Gamla Mor/ Att Jag Tror/ Att Jag Aldrig Kommer Dö/ Och Förbli En Ungmö, En Ungmö.// Hon Stirrade På Mig Och Hon Sa:/ "En Annan Dag,/ När Du Har Blivit Stor, Kan Du Förstå/ Att Vi Må Dö!/ Alla Människor Går Bort/ Och Ruttnar Inom Kort, Inom Kort".// Men Nu Har Tusentals år Gått/ Och Jag är Blott/ Ett Barn Som Lever I All Evig Tid,/ Ung Och Blid./ Ty Jag Som En Hjälte Dog/ Och En Plats I Himmelen Tog